Josefin

Jag trodde verkligen att jag hade börjat få kontroll över det men sen när jag såg vad det stod när han loggade in på msn så brast allt. Att se hennes namn ett hjärta och sen hans namn...det får mig att gråta. Jag fattar inte varför jag inte kan komma över alla dom här känslorna. Varför kan jag inte gå vidare? Jag hatar att gråta....och att gråta över en kille. Det känns så...ja kommer inte på ngt bra ord. Jag vet bara inte vad jag ska ta mig till...för några dagar sen smsade jag till honom. Det var dumt. Jag måste börja inse att jag måste släppa taget. Måste börja läka såren....men det är så jäkla svårt :'( Jag vill aldrig bli kär igen...vad är de för mening med att bli det om man ändå bara blir krossad?

Jag vill ha kärlek...men just nu klarar jag inte av det...det enda som "fungerar" är min förmåga att komma ihåg. Att minnas alls vi sagt och allt vi delat.

Fan i helvetet! Jag sitter alltså och gråter på en lördagkväll...jag är så sjukt patetisk. Funderar nästan på att åka hem och tulla på lagret för att sen åka hit igen och supa skallen av mig. Just nu skulle jag verkligen vilja ha en riktigt rejal fylla! En sån där så man går ner på knäna!
Jag är inte mig själv...JAG som föraktar alkohol borde inte säga såhär...borde inte tänka såhär...men jag vet faktikst inte vad jag ska ta mig till. Känns som att jag långsamt men säkrt håller på att förlora kontrollen totalt!

Hur kan någon som fått en att må så jäkla bra, få en att sen må så sjukt dåligt?