Blåljus
Helvete nu får det ta och lugna ner sig i mitt liv tycker jag. Den här helgen har varit händelserik. För händelserik! Igår bestämde jag och Danne oss för att gå på bio och se snabba cash. Efter bion åkte vi till Falmark och stannade där ett tag. På väg hem körde vi förbi ett ställe där det var massa snö på vägen och ngt låt i diket. Jag backade bakåt och där låg en bil med hjulen uppåt. Vi ropade om det var någon där och Danne hoppade ner i diket samtidigt som han ringde 112. När han fick upp passagerar dörren och ropade att det låg en kille där kastade jag mig bara ner, grävde allt jag kunde och tryckte upp förar dörren. Nu i efterhand vet jag inte vad jag hade väntat mig men förmodligen att det skulle vara blod och att killen skulle vara medvetslös. Men killen som låg där var hel och vid medvetande. Så medans vi väntade på räddningspersonal satt jag och pratade med honom hela tiden. Vi la över honom våra jackor och satt i vad som kändes en evighet innan blåljusen kom och vi kunde lämna över situationen.
Polisen pratade lite med oss och tog namn, personnummer och telefonnummer till oss och ska ringa idag. Usch! Det här var verkligen ett hemskt slut på helgen! Trots att killen mådde relativt bra så har jag aldrig blivit såhär chockad. Sen att man hela tiden måste försöka verka lugn inför någon och hela tiden hålla modet uppe. Fy fan! Jag är självklart glad att killen mår bra och att vi hittade honom. Tänk om vi hade åkt förbi som dom bilar vi vinkade åt gjorde?
Update! Killen var rattfull?!http://norran.se/nyheter/norrochvasterbotten/article388541.ece
Killen var alltså rattfull? Men nu när jag tänker efter verkar det rimligt...han var hela tiden så lugn och de han sa hängde inte riktigt ihop. Jäklar...
