Josefin

Just nu känner jag ett minst sagt, starkt obehag! Jag skulle inte kunna vara mer medveten om att jag har ett stort stygn i mitt finger. Jag lever mig igenom vad som hände igår. Ena stunden skär jag tapetskarvar och i andra strömmar det blod ner för min hand. Det är egentligen en liten skråma men jag har aldrig skadat mig på det här sätter förrut. Jag har aldrig blött så mycket och jag har aldrig varit så nära att svimma som igår.

Idag har jag varit hemma, skött telefonen så att säga men imorgon ska jag jobba. Så får vi se hur det går.